Liten
Så härligt med jul, pyntar lite varje dag nu. Man måste ju dra ut på det roliga:) Det blir ju så himla mysigt!
I år har vi tyvärr ingen stor fin julgran ( förutom vår lilla, som jag inte kan kalla för fin). vi spår att ifall vi hade en med julpynt och allt hade nog inte pyntet suttit allt för länge då vi har en liten pynthuligan här hemma. Men jag vill så gärna he en ändå... Nästa år då vi kanske har en lite mognare pynthuligan kanske vi inskaffa oss en stor julgran, så blir nog alla nöjda.
Nog om det.
Helgen har firats hos släktngar med god mat och massor av skratt. Jag har inte lagat mat på mer än 4 dagar, och det är länge sedan det hänt! Nu är det nog slut med det för ett tag. Det är ju ganska roligt att laga mat, speciellt nu när J-I faktiskt är riktigt intresserad av "vår" mat.
Har ni sett 10" datorerna? Jag är så sugen på att införskaffa mig en sådan! Tänk vad lätta att slita upp den på bussen till Universitetet för att läsa och skriva, tänka att slippa packa ner stora klunsen hela tiden, och tänk på att slippa släpa runt på flera kilo dator.. Nej, jag tror jag ska köpa mig en sån liten fin 10":are. Tänk vad en röd liten Dell i min famn skulle se bra ut? :D
Umeå centrum
Jaa, då var den dagen över. Och fort som bara den gick det. Utan romantisk middag men med en massa pengar brända.
Trevligt var det, det regnade ju inte idag. Det tyckte fler än oss, och det märktes tydligt. Något som också märktes tydligt var att vi inte längre är vana att vistas i en miljö som denna. Trots det var vi färdigshoppade redan innan klockan var 14.30! På vägen hem lyckades jag springa in och köpa en åkpåse åt gossen, äntligen..
Allt har gått smidigt och lillmannen har betett sig utomordentligt (enligt hans passare, men det kan ju ha varit något helt annat), så skönt att faktiskt veta att vi kan göra om detta och alla klarar av det. Man låter så löjlig, för det är väl "bara att lämna ungen" för det "löser sig alltid", men jag är ju så sjukt orolig. På vägen in till stan mötte vi en ambulans som var på väg åt det hållet vi lämnat av lilleman, och ni kan ju bara gissa hur mycket jag var tvungen att arbeta för att inte ringa och höra hur det var med lilleman och dem.
Skönt var det att ha familjen samlad och hemma kan jag bara säga.
Frånvaro
Idag kanske vi blir lite barnlediga, vilket ju kanske hänt en eller två gånger tidigare för enbart någon timma. Men nu idag, kaanske vi får tid att äta middag på tu man hand. På RESTAURANG. Oj, när jag smakade på orden på tu man hand och restaurang fick jag verkligen känslan av lyx. Ett bevis på att det var allt för länge sedan. Jag skulle nog tycka att det var lyx att gå på ett fik på tu man hand också. Och nu ska jag sluta surra om det och göra mig i ordning, för jag känner ett visst missbruk av vissa av orden.
flyt.
J-I visar mer och mer vilja, vilket ju är bra. Ibland, eller rätt ofta- men långt ifrån hela tiden.
Han har bland annat kommit på att han kan dra i gardiner och att han kan klättra ur sin stol. Det vet han ju egentligen inte får. Vårat lille monster, och han hittar på nya saker varenda dag.
Den senaste tidens missöden med massor av tekniska varor som datorer, skrivare, mobiler, bilar och så vidare, verkar dämpas nu. Äntligen, inte en dag för sent. Men peppar, peppar det är ju fredagen den trettonde om en vecka. Men nu ska vi ju inte vara vidskepliga här. Sen med de icke teckniska prylarna går det väl inte allt för bra. Vi är nu tvugna att åka hemifrån för att kunna sova. Denna vecka har varit ett rent h-vete och jag har ingen aning hur vi ska klara av att vistas här fram till december. Studier (som faktiskt kostar skjortan) och familjeliv går i stöpet, och vi alla längtar till helgerna då vi kan åka bort för att kunna vila upp oss. Det är så himla tråkigt för jag tycker ju faktiskt om lägenheten. Nåja, det är väl bara hålla ut till decemer. Förhoppningsvis.
Jag köpte mig ett par nya byxor, i extremt stor brist på andra (om jag nu inte skulle vilja skutta runt i ett par noppriga, fläckiga och riktigt slitna gamla joggingbyxor). Sen är även nya glajjor på ingående, dom måste bara bli klara först.
Så ni hör ju, det går bättre och bättre här. Jag tror jag börjar trivas här, och Anders är redan "känd" här trots att han inte ens haft utställning eller knappt pratat med någon här i samhället. Jag är glad för Anders skull. Tänk vad man får reda på saker när man är ute och jobbar i byarna rutnom.
Hoppas att natten blir lugn.
Jag ska söva mig själv med en bok. Gissa vilken. Haha. Och söva mig? Jaa, nu har jag ju fått sova idag, så jag kanske inte ens somnar av boken, och då kommer vi ju till en annan del av storyn och jag kan bara säga att jag verkligen längtar till december.
God natt