medvetna val

Jag är nu klar med grupparbetet, julklapparna är klara.. tror jag(?). Jag längtar efter en lugn stund, med en kopp te, kanske lite mys och besök av goda vänner. Det var ett bra tag sedan sist. Kanske man till och med ska vara så drastidk att planera in en tur på bio?

Efter helgen ska jag ta och skriva några sidor till en hemtenta, jag tror jag har det mesta färdigt eller ska man kanske säga strukturerat i huvudet vilket gör att jag faktiskt har lite lust att ta itu med det nu.. Men det ska jag inte (dumma jag). Jag ska laga mig ett riktigt mål mat, kanske ge lite åt A om han är snäll. Jag har inte tid att sätta mig in i hemtentan just nu, det får bli på måndag.. Jag har ju tid på mig innan den ska in eftersom grupparbetet är avklarat trots att inlämningsdatumet på den är nästan om en månad. Nöjd, är det minsta jag kan säga om det.

Nå, då är det snart jul. Hoppas på många nära och kära. Sen blir det nog en mindre resa också, man måste ju ta tillfällena i akt och hälsa på lite folk man inte sett på länge, får se vilka som hinns:) Det ni!


KG

Yes, jag har ångest. Kilogram i stora bokstäver kan väl inte betyda annat än det?
Min plan (eller är, kanske var,  det en inbillad plan?) var att gå ner till en sund vikt efter graviditeten. Snart har ett år gått sedan jag slutade vara gravid och vågen visar allt annat än sunda siffror på displayen. Tur är ju att det inte bläddrar uppåt där, nej det bläddrar ju neråt, men det går så attans sakta. Jag vet vad det beror på och jag kan egentligen inte klaga över det men klaga har jag ändå tänkt göra!
Mycket stillasittande framför dator för plugg och allt för mycket vända-blad-i-kurslitteratur, har i samband med mörker regn och rusk-väder och annat skit är bidragande faktorer. Men jag kommer ändå inte ifrån det, hur mycket jag än vill skylla på allt annat i världen. Det är mitt fel. Begränsat med tid? Jaa, men vadfaan kliv upp lite tidigare för att dra den där promenaden då. Lägga sig lite tidigare. Det hjälper inte att bara ändra kosten - JAG VET.

Ångest över kläder. Jag har ingen lust att kolla på kläder. Jag blir less så fort jag går in i en klädbutik. Vad har hänt? Skor, jag älskar skor. Ändå springer jag i Graningekängor och andra rätt fula och utslitna walkingskor. För att inte tala om hur jag se ut just nu. En grönblommig turbanliknande sjal i håret, några skitiga hårstrån som hänger ner, tillsammans med en plyschdress i en gräslig ljuslila nyans. Jag fick kommentaren: "Du ser ut som en hippi" "så grönskande" , och jag var tvungen att dra på smilbanden. Kanske är det det här jag ska satsa på. Flowerpower?  Säkert har den snabbt pådragna mascaran hamnat en bra bit nedanför ögonfransarna och gjort sig till en utmärkt krigsmålning.
Tänk dig istället. Och nej, jag bjuder inte på en bild för jag vågar inte ens se mig själv i spegeln. Just det ja, jag har nagellack. I syfte att dölja en äcklig blånagel som jag lyckats klämma mellan en toalettdörr och dess dörrkarm i försöket att vara smidigt snabb till nästa lektion. Jag har inte längre nagellack för att det ska vara snyggt. Den tiden verkar vara förbi. Idag ska kläderna vara praktiska, frisyren praktisk. Sminket åker på för att inte skrämma iväg resten av kursarna i skolan. För att få sitta någonstans på bussen, annars får jag nog nöja mig med mittgången.


Mitt i natten  -SunkAnna- God Natt.