Anna

Jag tror inte att jag har många läsare. Jag tror att dom få jag faktiskt hade är borta sen länge, och jag förstår dem. Jag är så urusel på att uppdatera. Och när jag väl gör det så kanske det inte alls är något av intresse. och inga foton har jag då heller att bjussa på.

Vad kan man då berätta? Jag har klippt håret nyligen. Det behövdes, och jag är nöjd. Å andra sidan så kunde jag väl inte bli något annat med tanke på hur jag såg ut innan.
Jag har påbörjat en ny kurs igen, en 7,5 poängare, alltså en femveckorskurs och efter det är det tänkt att jag ska läsa en påbyggnadskurs på den jag läser nu.
Annars kan jag väl berätta att lillen följer BVC-kurvan och är ett "normalt" barn. Tack och lov! Hahaa. Jag funderar på om och hur man ska få med Anders och lillen till öppna förskolan. Det hade ju varit roligt att träffa lite fler småbarnsföräldrar. Eller bara folk?

Haha, Jon-Isak har fått en pulka som han bara älskar. Den tar bort alla tårar och skrik, och tröttheten bara försvinner när han får se den, eller åka i den. Men idag då jag var på väg hem med honom i pulkan så somnade han. Sittandes i pulkan! Haha, det såg så kul ut. Han som aldig brukar somna i den, men han kämpade riktigt ordentligt med att absolut inte somna:) Och så är det ju så att det är så himla mycket roligare att uppleva sånahär saker i verkligheten. Så ha överseende!
Då vi skulle provåka/köra pulkan för första gången så asgarvade han i en halvtimma! Han tyckte att det var så himla roligt, att inte bara han kiknade av skratt - alla som var runt i kring under provturen kiknade även. Jag önskar verkligen att alla kunde se och höra honom då, för jag är övertygad om att det fårr den suraste surisen att dra på smilbanden!

Vi har idag varit och hämtat en tapetbok, med världens tråkigaste tapeter, och det är tydligen bara dessa vi får välja på. Det gör att både jag och Anders börjar fundera på hur länge vi ska orka bo här, men i morgon har vi säkert valt ut tapeter till hela lägenheten och har lust att bo kvar här läänge:D Jag tror att Anders är less på dom här tapeterna för att han faktiskt hängt alla när han jobbat, jag jag förstår honom. Klart man blir less på dem om man ser dem hela tiden! Jag är less på dem för att de ser ut att vara samma tapeter som satts upp i alla lägenheter de senaste 10 åren. Fast det är det ju inte, vi har ju ett alternativ och köpa egna tapeter istället för de som hyresvärden står för. Men då blir jag lite snål och tycker att tapeterna i den tråkiga boken fungerar ändå. Bara man får nya i köket blir det väl bra? Tant-rosa-små-blommiga-äckel-tapeter är ju faktiskt inte att föredra. Vi skulle fått tapetserat förra året, men det näramde sig årskiftet, och vi bestämde oss för att vänta på den nya tapetboken ( vilket skämt!). 
Jag får lov att återkomma, när vi valt ut tapeter och kanske fått upp dem på väggen.
Men vet ni? Vår hyresvärd valde att betala för att få upp dem på väggen istället för att Anders, som faktiskt är utbildad målare, ska hänga tapeterna - gratis!
Det är väl egentligen inte mitt problem, men varje krona man kan spara, skulle då jag spara om jag var dem.

Nåja, jag ska fixa lite mellis åt familjen nu. Och hoppsan, se hur långt inlägget blev - jag som trodde att jag inte orkade skriva. Eller hade tid.

Jag är nu klar med grupparbetet, julklapparna är klara.. tror jag(?). Jag längtar efter en lugn stund, med en kopp te, kanske lite mys och besök av goda vänner. Det var ett bra tag sedan sist. Kanske man till och med ska vara så drastidk att planera in en tur på bio?

Efter helgen ska jag ta och skriva några sidor till en hemtenta, jag tror jag har det mesta färdigt eller ska man kanske säga strukturerat i huvudet vilket gör att jag faktiskt har lite lust att ta itu med det nu.. Men det ska jag inte (dumma jag). Jag ska laga mig ett riktigt mål mat, kanske ge lite åt A om han är snäll. Jag har inte tid att sätta mig in i hemtentan just nu, det får bli på måndag.. Jag har ju tid på mig innan den ska in eftersom grupparbetet är avklarat trots att inlämningsdatumet på den är nästan om en månad. Nöjd, är det minsta jag kan säga om det.

Nå, då är det snart jul. Hoppas på många nära och kära. Sen blir det nog en mindre resa också, man måste ju ta tillfällena i akt och hälsa på lite folk man inte sett på länge, får se vilka som hinns:) Det ni!

Så härligt med jul, pyntar lite varje dag nu. Man måste ju dra ut på det roliga:) Det blir ju så himla mysigt!
I år har vi tyvärr ingen stor fin julgran ( förutom vår lilla, som jag inte kan kalla för fin). vi spår att ifall vi hade en med julpynt och allt hade nog inte pyntet suttit allt för länge då vi har en liten pynthuligan här hemma. Men jag vill så gärna he en ändå... Nästa år då vi kanske har en lite mognare pynthuligan kanske vi  inskaffa oss en stor julgran, så blir nog alla nöjda.

Nog om det.
Helgen har firats hos släktngar med god mat och massor av skratt. Jag har inte lagat mat på mer än 4 dagar, och det är länge sedan det hänt! Nu är det nog slut med det för ett tag. Det är ju ganska roligt att laga mat, speciellt nu när J-I faktiskt är riktigt intresserad av "vår" mat.

Har ni sett 10" datorerna? Jag är så sugen på att införskaffa mig en sådan! Tänk vad lätta att slita upp den på bussen till Universitetet för att läsa och skriva, tänka att slippa packa ner stora klunsen hela tiden, och tänk på att slippa släpa runt på flera kilo dator.. Nej, jag tror jag ska köpa mig en sån liten fin 10":are. Tänk vad en röd liten Dell i min famn skulle se bra ut? :D

Jaa, då var den dagen över. Och fort som bara den gick det. Utan romantisk middag men med en massa pengar brända.

Trevligt var det, det regnade ju inte idag. Det tyckte fler än oss, och det märktes tydligt. Något som också märktes tydligt var att vi inte längre är vana att vistas i en miljö som denna. Trots det var vi färdigshoppade redan innan klockan var 14.30! På vägen hem lyckades jag springa in och köpa en åkpåse åt gossen, äntligen..

Allt har gått smidigt och lillmannen har betett sig utomordentligt (enligt hans passare, men det kan ju ha varit något helt annat), så skönt att faktiskt veta att vi kan göra om detta och alla klarar av det. Man låter så löjlig, för det är väl "bara att lämna ungen" för det "löser sig alltid", men jag är ju så sjukt orolig. På vägen in till stan mötte vi en ambulans som var på väg åt det hållet vi lämnat av lilleman, och ni kan ju bara gissa hur mycket jag var tvungen att arbeta för att inte ringa och höra hur det var med lilleman och dem.

Skönt var det att ha familjen samlad och hemma kan jag bara säga.

Jaa, nu börjar jag äntligen få lite tid igen. Om än bara för en ruggigt kall söndag, så är det ju trots allt lite tid.
Skolarbeten upp över öronen, en Jon-Isak som inte bara fått en tand också har börjat krypa i väldigt höga hastigheter och en granne som inte förstår vad natten är till för har gjort att det inte funnits tid att ta det lugnt på flera veckor.

Så nu är skolarbeten avklarade, tills det kommer nya igen, grannen har jag motvilligt varit tvungen att prata med och Jon-Isak.. Ja, det kan ni ju räkna ut själv. Men tänk vad fort det går med småttingar.

Mitt i allt detta har jag varit på en Mari Boine konsert, kysst av concealer- i hopp om att jag inte skulle se lika trött ut som jag egentligen kände mig. Jag räknade med att konserten skulle innehålla mycket drag, så problemet  trötthet skulle nog gå över så fort jag bara lyckades ryckas med i rytmen. Men så fel jag hade, Boines nya sound innebär en lugn och mycket mer stillsam musik än hennes tidigare sound. Jag säger absolut inte att det var dåligt, tvärtom. Problemet var bara att jag inte blev piggare, nejnej. Min kära konsertkamrat fick sitta och armbåga mig under de ca 80 minutrarna vi var där. Sen kan man ju också diskutera publiken, men det lämnar jag nog... Efter de väldigt bra men tröttsama 80 minutrarna gick vi ut för att umgås och dricka drinkar. Jag kunde sträcka mig till en drink och en öl sen tog min kväll slut, jag var för trött.. Jag hoppas på en mer piggare kväll snart igen, för det var ju faktiskt riktigt trevligt att bryta mitt vardagsmönster.

Min verksamhetsförlagada utblidning som jag haft de senaste fyra veckorna är i fredags avslutad, jag hamnade som tur var i en väldigt väldigt fin klass två där jag även vikarierat. Så trots att den kurs jag går nu ger mig kalla kårar inför mitt förmodligen framtida yrke som lärare har jag efter VFU:n fått tillbaka viljat att plugga till lärare.

Jag är så himla nöjd att jag äntligen lyckas dra fingrarna ur .. ja ni vet och posta brev och annat som legat på hög som att skriva klart examinationer, att jag nu tänker unna mig en godbit. Eller att inte göra ett skit? En god middag som jag har lagt ner lite själ i? Kanske något i lergrytan som jag fått?

Jag måste ju berätta om att jag har åkt dit. Ni som läst Stephanie Meyers böcker vet vad jag pratar om, så jag tror jag har löst frågan om vad jag ska göra ikväll:)

Nu ska jag fortsätta kolla på min älskade lille sons försök att krypa och öppna allt som går att öppna, sedan tänkte jag mig en promenad i kalla och gråa Vännäs. Kanske en sväng till ateljén nu när tid finns?

Fredagen bestod av skola, och spring på butiker som ju resulterade i att jag var dom en död fick på eftermiddagen. Igår har vi haft besök av Jon-Isaks morfar och oma. Ritktigt kul, helt galet att man kan sakna någon/några så mycket. Dessutom kommer gossens mormor ner om bara några dagar, så kul!
Sen så kan jag ju berätta för er att det är länge sedan jag gjort så lite som jag gjort idag. Jag skulle ha läst en massa men så fort jag bara rört i det jag ska läsa så har jag somnat.. Och inte hände det då bara en gång.. Huj..

När jag vaknade och verkligen vaknade (hade ögonen öppna i mer än 2 minuter) hade Anders gjort supergod middag, så jag har inte ens gjort det idag.
Men lite skönt var det faktiskt.. Sen orkade jag ju faktiskt läsa rätt mycket efter att vi ätit, men det är ju galet hur trött jag faktiskt har varit idag. Och om jag tänker efter de senaste veckorna. Tankarna har ju farit iväg och det är nästan så man tror att det är en liten en i magen igen, för när jag väntade Jon-Isak var jag ju lika skujt trött som jag är nu. Men nej, inga fler barn här. Inte än i alla fall...:)

Jag höll ju på att glömma att vi har skaffat oss en soffa nu. och så byggde vi på vår bokhylla, för er som undrar då. Jag är supernöjd. Vi borde kanske bo liiite större. Kanske ska man flytta upp en våning och få en trea istället? mjaa, kanske inte än..

nu måste jag läsa de sista raderna i skolarbetet innan jag somnar igen.
Good natt

Första gången jag är med och blogg-tävlar, kanske man vinner? Jag tycker ju att flera av Elodie Details prylar är sjukt snygga, man vill ju bara ha allt...



Jag tävlar om ett "Ride in Style" paket på barnshoppingbloggen, i samarbete med Elodie details! Tävla här du med :)

Framsteg är väl något som vi föräldrar älskar, och gör en överlycklig. Det hände mig idag, eller jaa.. kanske varje dag? Men detta var ett av de "stora" framstegen:D  
 Jag höll på att städa undan i köket och hade lagt Jon-Isak på golvet i stora hallen för att leka med sina saker. Anders var inne i sovrummet eller någonstans och häll på att dona med något då han mitt i allt ropar "Anna, han sitter!" jag sprang dit( dom få stegen det är), och där sitter ungen mitt på golvet och viftar med sina händer och ser helt galet lycklig ut! Så Han har lärt sig att sätta sig upp! Efter det har han satt sig upp flera gånger igen.

När jag  berättade detta för pappa idag, så sa han att nästa framsteg blir att krypa.. Men han sa också att jag aldrig kröp; jag gick från att hasa mig fram till att gå, så jag hoppade helt och hållet över det där med att krypa.. Så vi får väl se vad som händer härnäst, för hasa det är ju Jon-Isak rätt duktig på.

Nej man nu måste jag ta mig i kragen och läsa lite om lärarprofessionalism ur en bok jag inte har.

Jag vet ju att jag är rätt kass på att uppdatera här, men ena dagen då ids jag inte andra dagen då har jag faktiskt inte tid, och sen så har jag nästan glömt bort bloggen.
Jag läste Annchas inlägg om att det finns dem som är dåliga på att uppdatera bloggarna , och jag kännde mig nog lite träffad där...

Nånå, vi börjar i alla fall på ordning på lägenheten. Den är beboelig med andra ord, men än är det myyycket kvar att fixa. Vi har fått turen att ha en egen ingång på markplan, så det känns inte så mycket "lägenhet" trots att det bara är en 2a, men nästan som en 3a för vi har inte bara en hall utan nästan två. Jag kan bara inte förstå hur vi har fått plats med alla våra pinaler i 1an vi hade på Telefonplan. 20 ynka kvadratmetrar och två själar. Hur sjutton klarade vi det? I alla fall är jag väldigt nöjd med lägenheten, den är stor och lämnar många möjligheter.
Sen finns det ju grejer som är mindre roliga, som tanttapeterna med smårosaäcelpäckelblom, folk som håller på att vrida nacken av sig för att se in i vårt köksfönster av ren nyfikenhet, och att vänja sig att ha grannar på sidorna och över sig... Tacka vet jag hus. Nej, nu ska jag ju vara nöjd över det vi har.

Nu fick vi främmande så jag ska faktiskt ta och vara lite social, se där hur det gick med bloggandet!