flyt.
Oj, tusan vad allt går fort. Jag tjatar och tjatar om det hela tiden, men jag hinner ju inte med någonting längre.
J-I visar mer och mer vilja, vilket ju är bra. Ibland, eller rätt ofta- men långt ifrån hela tiden.
Han har bland annat kommit på att han kan dra i gardiner och att han kan klättra ur sin stol. Det vet han ju egentligen inte får. Vårat lille monster, och han hittar på nya saker varenda dag.
Den senaste tidens missöden med massor av tekniska varor som datorer, skrivare, mobiler, bilar och så vidare, verkar dämpas nu. Äntligen, inte en dag för sent. Men peppar, peppar det är ju fredagen den trettonde om en vecka. Men nu ska vi ju inte vara vidskepliga här. Sen med de icke teckniska prylarna går det väl inte allt för bra. Vi är nu tvugna att åka hemifrån för att kunna sova. Denna vecka har varit ett rent h-vete och jag har ingen aning hur vi ska klara av att vistas här fram till december. Studier (som faktiskt kostar skjortan) och familjeliv går i stöpet, och vi alla längtar till helgerna då vi kan åka bort för att kunna vila upp oss. Det är så himla tråkigt för jag tycker ju faktiskt om lägenheten. Nåja, det är väl bara hålla ut till decemer. Förhoppningsvis.
Jag köpte mig ett par nya byxor, i extremt stor brist på andra (om jag nu inte skulle vilja skutta runt i ett par noppriga, fläckiga och riktigt slitna gamla joggingbyxor). Sen är även nya glajjor på ingående, dom måste bara bli klara först.
Så ni hör ju, det går bättre och bättre här. Jag tror jag börjar trivas här, och Anders är redan "känd" här trots att han inte ens haft utställning eller knappt pratat med någon här i samhället. Jag är glad för Anders skull. Tänk vad man får reda på saker när man är ute och jobbar i byarna rutnom.
Hoppas att natten blir lugn.
Jag ska söva mig själv med en bok. Gissa vilken. Haha. Och söva mig? Jaa, nu har jag ju fått sova idag, så jag kanske inte ens somnar av boken, och då kommer vi ju till en annan del av storyn och jag kan bara säga att jag verkligen längtar till december.
God natt
J-I visar mer och mer vilja, vilket ju är bra. Ibland, eller rätt ofta- men långt ifrån hela tiden.
Han har bland annat kommit på att han kan dra i gardiner och att han kan klättra ur sin stol. Det vet han ju egentligen inte får. Vårat lille monster, och han hittar på nya saker varenda dag.
Den senaste tidens missöden med massor av tekniska varor som datorer, skrivare, mobiler, bilar och så vidare, verkar dämpas nu. Äntligen, inte en dag för sent. Men peppar, peppar det är ju fredagen den trettonde om en vecka. Men nu ska vi ju inte vara vidskepliga här. Sen med de icke teckniska prylarna går det väl inte allt för bra. Vi är nu tvugna att åka hemifrån för att kunna sova. Denna vecka har varit ett rent h-vete och jag har ingen aning hur vi ska klara av att vistas här fram till december. Studier (som faktiskt kostar skjortan) och familjeliv går i stöpet, och vi alla längtar till helgerna då vi kan åka bort för att kunna vila upp oss. Det är så himla tråkigt för jag tycker ju faktiskt om lägenheten. Nåja, det är väl bara hålla ut till decemer. Förhoppningsvis.
Jag köpte mig ett par nya byxor, i extremt stor brist på andra (om jag nu inte skulle vilja skutta runt i ett par noppriga, fläckiga och riktigt slitna gamla joggingbyxor). Sen är även nya glajjor på ingående, dom måste bara bli klara först.
Så ni hör ju, det går bättre och bättre här. Jag tror jag börjar trivas här, och Anders är redan "känd" här trots att han inte ens haft utställning eller knappt pratat med någon här i samhället. Jag är glad för Anders skull. Tänk vad man får reda på saker när man är ute och jobbar i byarna rutnom.
Hoppas att natten blir lugn.
Jag ska söva mig själv med en bok. Gissa vilken. Haha. Och söva mig? Jaa, nu har jag ju fått sova idag, så jag kanske inte ens somnar av boken, och då kommer vi ju till en annan del av storyn och jag kan bara säga att jag verkligen längtar till december.
God natt
Kommentarer
Trackback