På laddning
Huset ser ut som skit. Ska man gå någonstanst måste man nästan planera det. Det är en riktig hinderbana av allt som vi har packa, som vi ska packa och sånt som vi inte ska packa. Allt i olika högar: "packat", "kastas", "tvättas", "myronas", "inte vårt", "ska packas". Listan kan göras längre, jag lovar. Det jäkliga är att det oftast finns dubletter av alla högar, vilket gör att man inte vet vilken hög som är vilken. Gissa om jag är less på att packa och flytta? Än är vi inte klara med packningen. Sen är det ju så himla lätt att packa då man har en liten en. Eller så inte.
Vi fick i alla fall en finfin nyhet igår, som gör det så himla mycket lättare för oss. Vi har fått lägenhet i Vännäs, så vi behöver inte köra upp hela vägen till Kiruna med släpet och allt innehåll. Det gör allt så himla mycket lättare. Men vi ska ändå uppåt efter att vi dumpat av alla våra ägor. Jag planerar att ta mig till Gällivare och Jokkmokk så snart som möjligt, sen får vi se hur det går. Kanske måste jag köpa mig en liten bil? En extrabil, så att man kan färdas? Jag kan tänka mig att det inte är det allra lättaste med kollektivtrafik och bebis med all packning. Speciellt inte då det är såna avstånd.. Jag tror minsann att jag har blivit lite bortskämd med Stockholms kollektivtrafik, inte minst avstånden här. Nåja, vet du en bil som ska säljas och passar mig- hör av dig!
Ikväll bär det av, enligt Anders planer. Han har varit så snäll med mig och lämnat mig med det sista av packningen och städningen, matlagningen och planering medans han ska på avslutningsmiddag. Trevlig va? Jag hade behövt en vikarie, så att jag kan ladda batterierna. Jag förstår inte hur jag ska orka med allt.. Ibland önskar jag att Anders skulle vara föräldraledig med Jon-Isak nu... Men kanske snart? nå, jag trivs ju hur bra som helst med att vara ledig med Jon-Isak, det är bara det att det heter "Ledighet", vilket det ju absolut inte är. Vi som är eller har varit föräldralediga vet. Här hos oss är det nog så att Anders inte riktigtigt ännu förstått vad det innebär med att vara med Jon-Isak hela dagarna. Det är ju inte precis det ultimata, då man ska flyttpacka. Ledig är man då absolut inte.
Vi fick i alla fall en finfin nyhet igår, som gör det så himla mycket lättare för oss. Vi har fått lägenhet i Vännäs, så vi behöver inte köra upp hela vägen till Kiruna med släpet och allt innehåll. Det gör allt så himla mycket lättare. Men vi ska ändå uppåt efter att vi dumpat av alla våra ägor. Jag planerar att ta mig till Gällivare och Jokkmokk så snart som möjligt, sen får vi se hur det går. Kanske måste jag köpa mig en liten bil? En extrabil, så att man kan färdas? Jag kan tänka mig att det inte är det allra lättaste med kollektivtrafik och bebis med all packning. Speciellt inte då det är såna avstånd.. Jag tror minsann att jag har blivit lite bortskämd med Stockholms kollektivtrafik, inte minst avstånden här. Nåja, vet du en bil som ska säljas och passar mig- hör av dig!
Ikväll bär det av, enligt Anders planer. Han har varit så snäll med mig och lämnat mig med det sista av packningen och städningen, matlagningen och planering medans han ska på avslutningsmiddag. Trevlig va? Jag hade behövt en vikarie, så att jag kan ladda batterierna. Jag förstår inte hur jag ska orka med allt.. Ibland önskar jag att Anders skulle vara föräldraledig med Jon-Isak nu... Men kanske snart? nå, jag trivs ju hur bra som helst med att vara ledig med Jon-Isak, det är bara det att det heter "Ledighet", vilket det ju absolut inte är. Vi som är eller har varit föräldralediga vet. Här hos oss är det nog så att Anders inte riktigtigt ännu förstått vad det innebär med att vara med Jon-Isak hela dagarna. Det är ju inte precis det ultimata, då man ska flyttpacka. Ledig är man då absolut inte.
Kommentarer
Postat av: Bella
Min toyota!
Trackback