Anna

Jag kan inte minnas senast jag gjort så lite som jag gör nu, och har gjort de senaste dagarna. Jag håller på att bli galen, men min kropp säger verkligen ifrån. Det är knappt, men än kan jag i alla fall ta mig till toaletten, och om jag har tur så kan jag vara uppe och röra mig lite där kring middagstid. Annars är det bara sängläge, eller ryggläge.
Tur är att Anders har samlat på sig lite filmer, kanske inte så många som faller i min smak, men jag har ju då någonting att göra under dagarna. Glo på filmer... Ingen favoritsyssla, men det funkar utmärkt som tidsfördriv när böckerna blivit tråkiga... Ett tag. Ni som läst Isfolket vet hur inne man blir i böckerna, och jag hade tur att få låna 22 av böckerna av en vän i början av graviditeten, men nu när jag slutade skolan (och kunde ägna mig åt andra böcker än skollitteratur) så har alla de böckerna gått åt. Det är ungefär hälflen kvar att läsa, men jag kommer inte åt dem. Alla andra böcker är tråkiga i jämförelse med dem, men det kanske är för att jag vet att jag inte avslutat dom riktigt än. Det är så tråkigt!

Ute är det soligt och jättemysigt, jag önskar att jag hade kunnat vara ute.. Och visst- det hade jag ju kunnat, men jag går inte ut själv. Inte nu, inte med mina kalvben! Anders har åkt in till Galleriet där han ställer ut, för att vakta utställningen och i morgon är sista dagen på den. Skönt, för då kanske han kan stötta mig så vi kan gå ut och få lite friskluft. Jag känner mig handikappad.. Hade jag haft en rullstol hemma hade det ju gått lättare, tror jag. Eller vill jag tro. Dagarna går så himla långsamt nu, men nästa vecka ska vi se hur allt ser ut där inuti magen igen, så jag får se fram emot det.

Nu ska jag se en film och dricka vatten. Kanske, om jag orkar, sätta mig på en stol på baksidan och få lite luft och kraft. 
hejs!