Anna

Jag tog även idag en låång sovmorgon. När jag väl var så vaken att jag lika kunde stiga upp så slog jag på radion och tänkte läsa ut det boken som jag håller på med nu. Det gick ju nu inte riktigt så, utan jag somnade om istället. Jag har slutat få ångest när jag sover längre än till nio nu, för det känns ändå som om jag kan unna mig den sömnen. Det är ju inte allt för lätt att sova om natten.. Anders måste numera hjälpa mig att vända mig på natten, det går inte annars.. Jag känner mig som en säck potatis mest hela tiden nu.  

Jag tog itu med mina tygstuvar och sydde ett par pyttesmå vantar till bebisen, och jag känner mig riktigt nöjd över att jag äntligen gjort det! Jag sydde också några filtar och "kräk-dukar". Det känns så himla skönt att ha gjort någonting. Nästa är väl att sy gardinerna, och sätta upp dem såklart. Jag är så himla less på våra vita som vi har i sovrummet, det är som om dom bara hänger där och finns bara för att det ska finnas något i fönstret. Det nästan syns på dem att jag bara hände upp dem för att ha något där- tills vidare. Det får bli en annan dag. Någon nytta har jag ju då gjort idag.

Nu vet jag i alla fall att bebis har vänt sig åt rätt håll, och det är ju som en bit på vägen nu. Det som känns lite skönt är att förverkarna kommer då och då. Det är lite som ett bevis på att förlossningen ska sätta igång om några veckor. Jag vill i alla fall inbilla mig det, för det blir så mycket lättare för mig då jag tänker så. Idag är det bara 34 dagar kvar till BF. Det känns långt dit, men samtidigt så ska väl magen börja sjuka ner lite snart, så kanske man får plats med en normal portion mat, och kanske kunna andas lite igen?

Nej nu ska jag ta och laga mig lite mat, det blir en solo-middag idag.. Så himla tråkigt! Jag får vrida upp volymen på radion så jag har någon att lyssna på.