instängd
Jag måste bara berätta:
I natt, eller någon gång under den tiden jag sovit, drömde jag att jag spelade på Anders Playstation. Vilket aldrig händer i verkligheten, för jag fattar faktiskt inte vad grejen med det är- det är ju inte ens roligt.. I drömmen gjorde jag det ändå, då tyckte jag det var riktigt roligt. Jag kommer ihåg att jag då tänkte "Det här måste jag berätta åt Anders, vad han ska bli stolt över mig nu när jag spelar!" Jag var verkligen riktigt duktig på att spela, jag klarade en massa prover och var värsta karateproffset och hjälten.. Jag räddade massor av människor och djur som var i knipa, samtidigt som jag lyckades hålla mig borta från en maffia som var ute efter mig, just för att jag räddade oskyldiga. Sen gick någonting snett, och jag spelade inte längre utan jag var inne i själva spelet. Helgalet, och superäckligt var det. Jag kommer bara ihåg att det mesta gick åt skogen sen jag kom in i spelet och sen vaknade jag rätt fundersam... Vad var det nu som hänt?
Nåja, hela grejen fick mig att småle eftersom jag faktiskt inte alls gillar tv-spel eller något åt det hållet.
Annars har min symaskin betsämt sig för att strejka. Den vill inte vara med, så jag har då inget att göra. Antagligen så är det någon som kommit åt någon inställning, och det är säkert hur lätt som helst att fixa, men idag har jag inte den orken. Eller det kanske heter tålamod. Jag hoppas verkligen att maskinen vill samarbeta med mig snart, för jag kan ju inte göra mycket mer än att sy. Nu är det ju städat och donat här hemma. Möblera är inget att ens fundera på, för jag varken får eller orkar det. Att sy är ju stillsamnt och bra. Lite hjärngympa, bara. På tal om hjärngympa, så har jag i flera dagar/veckor känt att jag är så himla sugen att plugga. Fast förmodligen slocknar den glöden så fort jag får kurslitteratur i handen. Nåja, kanske man ska försöka få Anders att låna någon bra bok åt mig?
Nej, nu är det dags att laga mat. hejs
I natt, eller någon gång under den tiden jag sovit, drömde jag att jag spelade på Anders Playstation. Vilket aldrig händer i verkligheten, för jag fattar faktiskt inte vad grejen med det är- det är ju inte ens roligt.. I drömmen gjorde jag det ändå, då tyckte jag det var riktigt roligt. Jag kommer ihåg att jag då tänkte "Det här måste jag berätta åt Anders, vad han ska bli stolt över mig nu när jag spelar!" Jag var verkligen riktigt duktig på att spela, jag klarade en massa prover och var värsta karateproffset och hjälten.. Jag räddade massor av människor och djur som var i knipa, samtidigt som jag lyckades hålla mig borta från en maffia som var ute efter mig, just för att jag räddade oskyldiga. Sen gick någonting snett, och jag spelade inte längre utan jag var inne i själva spelet. Helgalet, och superäckligt var det. Jag kommer bara ihåg att det mesta gick åt skogen sen jag kom in i spelet och sen vaknade jag rätt fundersam... Vad var det nu som hänt?
Nåja, hela grejen fick mig att småle eftersom jag faktiskt inte alls gillar tv-spel eller något åt det hållet.
Annars har min symaskin betsämt sig för att strejka. Den vill inte vara med, så jag har då inget att göra. Antagligen så är det någon som kommit åt någon inställning, och det är säkert hur lätt som helst att fixa, men idag har jag inte den orken. Eller det kanske heter tålamod. Jag hoppas verkligen att maskinen vill samarbeta med mig snart, för jag kan ju inte göra mycket mer än att sy. Nu är det ju städat och donat här hemma. Möblera är inget att ens fundera på, för jag varken får eller orkar det. Att sy är ju stillsamnt och bra. Lite hjärngympa, bara. På tal om hjärngympa, så har jag i flera dagar/veckor känt att jag är så himla sugen att plugga. Fast förmodligen slocknar den glöden så fort jag får kurslitteratur i handen. Nåja, kanske man ska försöka få Anders att låna någon bra bok åt mig?
Nej, nu är det dags att laga mat. hejs
Kommentarer
Trackback