stormsteg

Visst kan man kalla det stormsteg? Allt har ju gått så fort! Det känns som om jag nyss bodde hemma i Jokkmokk och satt och drack te och andra roliga drycker med Ida och Lollo. Jag saknar det.
Helt plötsligt har jag egen lya, går på högskola och pluggar till lärare(!) i Stockholm(!).
Det har hänt så mycket på så liten tid!

Nu är det inte länge kvar tills mamma kommer ner. Och inte heller länge tills pappa och Irmtraud kommer ner och hälsar på lägligt till min födelsedag.
Och så klart konserten som Lars-Ánte Kuhmunen sksa ha på Nordiska.
Sen väntar hemresan. 19 december. Det kommer att gå så fort.

Om allt kommer att fortsätta gå såhär fort så kommer ju min utbildning att vara klar på nolltid, känns det som.
Allt närmar sig med stormsteg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback