Moodle
Moodle är ett community, där jag nu kommer att ha lektionsliknande grejer på. Detta är någonting som är helt nytt för mig. Och skrämmande, om jag ska vara ärlig. Jag får återkomma till Moodle, när jag har gjort mig lite mer bekant med detta. OM jag kan.
Nu har jag köpt tre obligatoriska böcker som står på min litteraturlista, så jag hade väl tänkt kasta mig in i den första boken Kulturanalyser. Jag måste få humm om vad denna bok är för någonting och vad innebörden är innan jag i morgon sticker till Fruängen och inventerar stället.
Jag kan meddela att boken absolut inte ser rolig ut. Men jag har ju valt att studera vidare själv, så det är väl bara att löpa linan ut. Eller kanske rättare sagt hålla fast vid linan så hårt jag kan.
Jag flyttade ju faktiskt till Stockholm för att studera, och det är väl det jag ska göra. Men nu har jag ju börjat känna mig lite mer "hemma"( men bara lite), och det innebär ju att jag vågar göra lite mer grejer. Jag vågar "släppa lös" lite mer. På gott och ont. Skolan är ju faktiskt inte det mest roliga för tillfället. Tyvärr. Men undra hur det låter om några år då jag är färdigutbildad? För det ska jag ju bli, färdigutbildad alltså.
Min hemlängtan går i berg-och-dalbana känns det som. Jag hade ju kunnat dra hem en vecka, om jag skulle åka i morgon. Jag har ju inget schemalagt då. Men det blir nog inte av ändå. Men det är ju inte själva hem jag saknar nu. Det är mest de människor som jag verkligen trivs att ha runt ikring mig. Pappa, Irmtraud, mamma.. Ja- alla mina släktingar! Självklart mina närmsta vänner.
På sätt och vis är det jädrans skönt att bo här, för då är det ju inte för nära till alla. Då blir det inte överdos av "det goda", om ni förstår vad jag menar. Men då när man behöver "det goda" är det lite för långt. Jag är lite kluven just nu. Men det går över.
Nu ska jag slänga mig i soffan och zappa mellan kanalerna. Sen hoppas jag på en tidig kväll, för jag ska upp tidigt i morgon för att få den där lilla stunden för mig själv innan storstadslivet drar igång. En promenad i ett lungt område. Det håller på att bli en del av min morgonvana. Tro det eller ej!
Nu har jag köpt tre obligatoriska böcker som står på min litteraturlista, så jag hade väl tänkt kasta mig in i den första boken Kulturanalyser. Jag måste få humm om vad denna bok är för någonting och vad innebörden är innan jag i morgon sticker till Fruängen och inventerar stället.
Jag kan meddela att boken absolut inte ser rolig ut. Men jag har ju valt att studera vidare själv, så det är väl bara att löpa linan ut. Eller kanske rättare sagt hålla fast vid linan så hårt jag kan.
Jag flyttade ju faktiskt till Stockholm för att studera, och det är väl det jag ska göra. Men nu har jag ju börjat känna mig lite mer "hemma"( men bara lite), och det innebär ju att jag vågar göra lite mer grejer. Jag vågar "släppa lös" lite mer. På gott och ont. Skolan är ju faktiskt inte det mest roliga för tillfället. Tyvärr. Men undra hur det låter om några år då jag är färdigutbildad? För det ska jag ju bli, färdigutbildad alltså.
Min hemlängtan går i berg-och-dalbana känns det som. Jag hade ju kunnat dra hem en vecka, om jag skulle åka i morgon. Jag har ju inget schemalagt då. Men det blir nog inte av ändå. Men det är ju inte själva hem jag saknar nu. Det är mest de människor som jag verkligen trivs att ha runt ikring mig. Pappa, Irmtraud, mamma.. Ja- alla mina släktingar! Självklart mina närmsta vänner.
På sätt och vis är det jädrans skönt att bo här, för då är det ju inte för nära till alla. Då blir det inte överdos av "det goda", om ni förstår vad jag menar. Men då när man behöver "det goda" är det lite för långt. Jag är lite kluven just nu. Men det går över.
Nu ska jag slänga mig i soffan och zappa mellan kanalerna. Sen hoppas jag på en tidig kväll, för jag ska upp tidigt i morgon för att få den där lilla stunden för mig själv innan storstadslivet drar igång. En promenad i ett lungt område. Det håller på att bli en del av min morgonvana. Tro det eller ej!
Kommentarer
Trackback