Anna

Fredagen bestod av skola, och spring på butiker som ju resulterade i att jag var dom en död fick på eftermiddagen. Igår har vi haft besök av Jon-Isaks morfar och oma. Ritktigt kul, helt galet att man kan sakna någon/några så mycket. Dessutom kommer gossens mormor ner om bara några dagar, så kul!
Sen så kan jag ju berätta för er att det är länge sedan jag gjort så lite som jag gjort idag. Jag skulle ha läst en massa men så fort jag bara rört i det jag ska läsa så har jag somnat.. Och inte hände det då bara en gång.. Huj..

När jag vaknade och verkligen vaknade (hade ögonen öppna i mer än 2 minuter) hade Anders gjort supergod middag, så jag har inte ens gjort det idag.
Men lite skönt var det faktiskt.. Sen orkade jag ju faktiskt läsa rätt mycket efter att vi ätit, men det är ju galet hur trött jag faktiskt har varit idag. Och om jag tänker efter de senaste veckorna. Tankarna har ju farit iväg och det är nästan så man tror att det är en liten en i magen igen, för när jag väntade Jon-Isak var jag ju lika skujt trött som jag är nu. Men nej, inga fler barn här. Inte än i alla fall...:)

Jag höll ju på att glömma att vi har skaffat oss en soffa nu. och så byggde vi på vår bokhylla, för er som undrar då. Jag är supernöjd. Vi borde kanske bo liiite större. Kanske ska man flytta upp en våning och få en trea istället? mjaa, kanske inte än..

nu måste jag läsa de sista raderna i skolarbetet innan jag somnar igen.
Good natt

Framsteg är väl något som vi föräldrar älskar, och gör en överlycklig. Det hände mig idag, eller jaa.. kanske varje dag? Men detta var ett av de "stora" framstegen:D  
 Jag höll på att städa undan i köket och hade lagt Jon-Isak på golvet i stora hallen för att leka med sina saker. Anders var inne i sovrummet eller någonstans och häll på att dona med något då han mitt i allt ropar "Anna, han sitter!" jag sprang dit( dom få stegen det är), och där sitter ungen mitt på golvet och viftar med sina händer och ser helt galet lycklig ut! Så Han har lärt sig att sätta sig upp! Efter det har han satt sig upp flera gånger igen.

När jag  berättade detta för pappa idag, så sa han att nästa framsteg blir att krypa.. Men han sa också att jag aldrig kröp; jag gick från att hasa mig fram till att gå, så jag hoppade helt och hållet över det där med att krypa.. Så vi får väl se vad som händer härnäst, för hasa det är ju Jon-Isak rätt duktig på.

Nej man nu måste jag ta mig i kragen och läsa lite om lärarprofessionalism ur en bok jag inte har.

Jag vet ju att jag är rätt kass på att uppdatera här, men ena dagen då ids jag inte andra dagen då har jag faktiskt inte tid, och sen så har jag nästan glömt bort bloggen.
Jag läste Annchas inlägg om att det finns dem som är dåliga på att uppdatera bloggarna , och jag kännde mig nog lite träffad där...

Nånå, vi börjar i alla fall på ordning på lägenheten. Den är beboelig med andra ord, men än är det myyycket kvar att fixa. Vi har fått turen att ha en egen ingång på markplan, så det känns inte så mycket "lägenhet" trots att det bara är en 2a, men nästan som en 3a för vi har inte bara en hall utan nästan två. Jag kan bara inte förstå hur vi har fått plats med alla våra pinaler i 1an vi hade på Telefonplan. 20 ynka kvadratmetrar och två själar. Hur sjutton klarade vi det? I alla fall är jag väldigt nöjd med lägenheten, den är stor och lämnar många möjligheter.
Sen finns det ju grejer som är mindre roliga, som tanttapeterna med smårosaäcelpäckelblom, folk som håller på att vrida nacken av sig för att se in i vårt köksfönster av ren nyfikenhet, och att vänja sig att ha grannar på sidorna och över sig... Tacka vet jag hus. Nej, nu ska jag ju vara nöjd över det vi har.

Nu fick vi främmande så jag ska faktiskt ta och vara lite social, se där hur det gick med bloggandet!